Susy-Shock_Ronaldo-Schemidt

Skådespelaren och sångerskan Susy Shock uppträder på MU Cultural Center i Buenos Aires bakom ett glasfönster på grund av covid-19. På andra sidan fönstret står ett fan.
Susy Shock (till höger) under uppträdande på MU Cultural Center i Buenos Aires, hon är en av dem som gläds åt den nya kvoteringslagen. Foto: Ronaldo Schemidt

Argentina – först i världen med transkvotering

ARGENTINA. En procent av alla arbetstillfällen på statliga myndigheter och institutioner ska reserveras för transpersoner. En ny och världsunik kvoteringslag.

Ett latinamerikanskt land med katolicismen som statsreligion, Argentina, blev först i världen med att införa rätten att byta juridiskt kön härom året, utan andra krav än personens uttalade önskan. Nu är landet återigen först med en till reform inom samma område. I september beslutade regeringen att alla statliga myndigheter och institutioner måste reservera en procent av arbetstillfällena för transpersoner.

Tidigare samma månad slöts ett kollektivavtal med samma innebörd på den offentligägda banken Banco Nacion. Sedan dess har ett antal myndigheter, provinser och kommuner lovat att göra detsamma.

»I vårt samhälle finns ett systematiskt mönster av ojämlikhet och en kedja av marginalisering som ofta drabbar transpersoner redan från barndomen. Staten har ett ansvar för rättvisa möjligheter och transkvoten är ett steg i den riktningen«, står i det offentliga tillkännagivandet, som också konstaterar att diskrimineringen ofta kommit från polis och andra offentliga institutioner och att staten därför har en »historisk skuld«.

»För hela 70 procent av transpersonerna i Argentina är den enda utvägen prostitution, och runt hälften börjar redan innan de fyllt 18.« 

Studien Situación de los derechos humanos de las travestis y trans en la Argentina, från ett antal organisationer, kommer fram till att bara tio procent av alla transpersoner har ett vitt arbete. Runt hälften har avslutat gymnasium, men bland undergruppen som kommit ut med sin nya könsidentitet som minderåriga, är det bara 25 procent – en siffra som enligt studien speglar dels diskriminering i skolan, dels att många tvingas lämna hemmet och försörja sig själva. För hela 70 procent är den enda försörjningsmöjligheten prostitution, och runt hälften börjar redan innan de fyllt 18.

– Det är vad de flesta jag känner blivit tvungna till. Många har blivit utstötta från sina familjer, så att sälja sex är enda sättet att överleva, för att inte tala om att finansiera medicinska behandlingar. Det finns några sektorer där det blivit lite accepterat att jobba som trans: frisörer och skönhetssalonger. Men det finns förstås inte plats för alla där, säger Luz Galartea från organisationen SIGLA, som ungefär motsvarar svenska RFSL.

 

LÄS ÄVEN: »Hon har stuckit, henne mördade de, hon dog«

 

Hon välkomnar reformen men pekar samtidigt på att det återstår att se hur den förverkligas.

– Dekretet innehåller inga sanktioner för myndigheter som inte uppfyller det, inte heller någon tidsplan. Banco Nacion har verkligen börjat anställa transpersoner, men vi får se hur det blir på andra håll, säger hon.

– Vi tror att en kvot är det enda effektivt fungerande sättet att bryta diskrimineringen och marginaliseringen, det är vad forskningen pekar på och gruppens egna organisationer kommit fram till, säger Thomas Casavieja, som är pressekreterare på Banco Nacion och dessutom själv transman, som fått arbetet tack vare det nya avtalet.

»I mansdominerade yrken får cismän svar på nästan dubbelt så många ansökningar som transkvinnor i Sverige.«

Diskriminering av transpersoner på arbetsmarknaden är ett globalt problem, och Sverige är inget undantag. En färsk studie från Linköpings universitet visar att svenska arbetsgivare väljer bort transpersoner i anställningsprocessen. Tendensen är särskilt tydlig i mansdominerade yrken där cismän får svar på nästan dubbelt så många ansökningar som transkvinnor.

– Vi vet att transpersoner som är öppna med sin bakgrund systematiskt väljs bort även i Sverige, men om den sortens kvotering skulle fungera här är jag osäker på, säger Edward Summanen, sakkunnig i transfrågor på RFSL.

Han tror att det i första hand behövs kunskap och stärkande åtgärder.

– Jag tror att vi behöver öka kunskapen om transfrågor i arbetslivet och stärka transpersoner på olika sätt, exempelvis med möjligheter till utbildning för de som inte kunnat gå ut gymnasiet på grund av till exempel trakasserier eller psykisk ohälsa, avslutar Edward Summanen.

 

Jon Weman är frilansjournalist

 

Ur nummer: